top of page

Att mäta sömn: Whoop

  • peterwejderman
  • 24 aug. 2020
  • 3 min läsning

Uppdaterat: 28 sep. 2020

Sedan jag började intressera mig för ämnet sömn har jag mätt min och min fru mätt sin sömn. Vi har under ca 1,5 år använt en "wearable" som heter WHOOP. Den fokuserar dock väldigt mycket på HRV, heart rate variability, som är ett mått på balansen mellan sympatiaska och parasympatiska nervsystemet. Värdet på HRV väger väldigt tungt i deras algoritm som ska räkna ut hur återhämtad eller redo man är för träning. HRV tycker jag också känns väldigt intressant ur en återhämtningssynpunkt men kommer fokusera på sömnmätningen i denna studie. Jag har ej läst lika mycket artiklar om HRV som jag läst om sömn, men jag har tänkt lägga tid på det inom kort. WHOOP skriver på deras hemsida att "Whoopen" är validerad och refererar till en studie som jag nu fått tag på. Jag tänkte gå igenom vad studien kom fram till, framför allt vad gäller sömn och hur noggrant den mäter sömn.


Studien heter "Effect of wearables on sleep in healthy individuals: a randomized crossover trial and validation study" (S Berryhill, 2020, Journal of clinical sleep medicine). Målet med studien var att undersöka om en handledsburen sömn-mätare (WHOOP 2,0) kunde förbättra upplevd sömnkvalité och hur den stod sig mot PSG (polysomnografi, som är "the golden standard" i dessa sammanhang) vad gäller mätning av sömnkvalité, total sömntid, HRV, andningsfrekvens och puls. Jag kommer fokusera på jämförelsen av PSG samt WHOOP. Det var 32 deltagare i studien varav 21 var kvinnor, i snitt var de ca 24 år och friska individer. Under en natt jämfördes PSG samt WHOOP. De kom fram till att WHOOP mätte puls, HRV och andningsfrekvens mkt bra. Vad gäller sömnfaser stämde det mycket väl överens med REM-sömn (4 min), det stämde bra överens med icke-REM (22 min). Det skiljde 17 min i total sömntid mellan PSG och WHOOP.


Personlig reflektion:

PSG är en mycket omfattande mätmetod. PSG mäter bl.a. hjärnvågor, puls, syresättning, ögonrörelser, andning, kroppsrörelser mm. Välutbildade personer sitter och bedömer dessa variabler och kan utifrån det dela in sömnen in i olika faser. Att man då kan ha en mätare på armen, som mäter blodflödet i handleden och rörelser via en accelerometer, mata in dessa variabler i algoritmer och ändå vara så nära måtten i en PSG tycker jag är imponerande. Att detta dessutom var en WHOOP 2,0 och inte deras senaste modell är också lovande, skulle vilja se en liknande studie med deras nuvarande WHOOP 3,0 och deras aktuella algoritmer. Att det stämde så väl överens med HRV, puls och andningsfrekvens var också intressant att se. Så trots att det skiljde mellan PSG och WHOOP i total sömntid så är det positivt, vissa studier där ex idrottare skattat sin egen sömn har det varit mycket större skillnader än så. Men det är ett annat blogginlägg. Jag ska framöver kolla på lite andra valideringsstudier på sömn och "wearables" då det är ett nytt spännande fält inom sömn!


Edit: 26e juli 2020 kom ytterligare en studie där Whoop jämfördes med PSG, denna studie utfördes utav några av de främsta experterna inom återhämtning, sömn och idrottsvetenskap. Jämfört med PSG överskattade Whoop i snitt total sömntid med 8,2 minuter samt vakentid under natten underskattades med 8,2 min. Whoop underskattade djupsömn i snitt med 3,7 min och överskattade REM-sömn med 15,6 min. När det gäller total sömntid konstaterar författarna att Whoop kan likställas vid "research-grade sleep wearable" (om man manuellt och korrekt matar in när man somnade), vilket jag antar är en Actigraph. När det gäller att identifiera sömnfaser så säger de att är rimligt att använda Whoop när polysomnografi inte är tillgängligt. (Miller D et al. A validation study of the WHOOP strap against polysomnography to assess sleep (2020) Journal of Sports Sciences.)


Ha det bra!


// Peter




 
 
 

Kommentarer


Inlägg: Blog2_Post

©2020 av Sömn och Prestation. Skapat med Wix.com

bottom of page